Ibland när jag lämnar eller hämtar Axel på dagis så följer Lova med in. Det brukar vara populärt bland de andra barnen som vill komma och titta och klappa henne. Ganska ofta så sover Lova i vagnen när vi kommer till dagis och då får hon vara kvar utanför. Nästan varje gång jag kommer in ensam frågar Alfred, 3 år, "Var är Lova?". Det är så sött!
Men... Tänk om säg 15 år. Om Axels kompisar börjar fråga efter Lova då tycker man nog inte att det är lika sött...
Förövrigt har det gått bra att lämna Axel på dagis de senaste dagarna. Han brukar vara ledsen precis när jag säger hej då, men det har han inte varit de senaste dagarna. Nu hoppas vi att det håller i sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar