Jul i Vara

Den 23:e december styrde vi kosan mot Varaslätten och mormor och morfar och Anton, som Axel är så noga med att säga. Vi skulle stanna i Vara i tre dagar, men Axel tyckte att vi skulle stanna i tio dagar. Sen frågade han om vi skulle stanna i tre timmar, så jag tror inte han har någon riktig uppfattning om tiden.

På julaftons förmiddag åkte vi ut till Rydaskogen och tog en promenad till Lars-Augusts stuga där tomten brukar bjuda på glögg och pepparkakor. Till Axels stora nöje bjöd tomten även på godis!

Axel och tomten i Rydaskogen

Martin och Janne dök upp strax innan lunch och mormorsmor blev hämtad. Mitt på dagen var det traditionsenligt dopp i grytan, sedan Kalle Anka, och efter det kom tomten! Han hade med sig en massa fina julklappar och Axel öppnade paketen direkt. Lova tyckte också att det var roligt med paketen, speciellt snöret, men hon fattade också att det fanns något innanför det där fina pappret.

Lova och julklapparna

Axel fick en mössa med Blixten McQueen på av oss, den tog han på sig direkt och sprang omkring med halva kvällen. Han fick även ett Blixtenpussel som han ville pussla på en gång.

På juldagen tog vi det mest lugnt. Lova (och mormor) hade en liten släng av feber på eftermiddagen/kvällen, och Axel och Jesper var ute och åkte med Axels nya kick-bike.

På annandagen åkte vi tillbaka till Göteborg och på eftermiddagen bar det av till farmor och farfar för julfirande, julmat och julklappar. Axel fick flera delar till sin tågbana. Vi byggde ihop det idag på förmiddagen och det var verkligen roligt för både mamma och barnen!

Lova och Axel och tågbanan.

Julstämning på Lerlyckegatan

Ute viner vinden och regnet slår mot fönstren, men vi har i alla fall försökt skapa lite julstämning inne. Idag blev det först pepparkaksbak och sedan åkte Jesper och köpte en gran som vi klädde.

Axel och Lova hade provat på pepparkaksbak på förskolan i torsdags, men enligt Jesper så var det mest föräldrarna som bakade och barnen lekte.

Lova fick en liten deg att försöka göra pepparkakor av, men det blev mest lite lek med formarna.

Axel kavlade deg och tryckte ner formar, men mest så åt han deg. Han tyckte att det var lite svårt att lägga formarna bredvid varandra, och ofta blev det två figurer på varandra. Axel tittade på formarna, han tyckte att grisen såg ut som en fisk och ängeln såg ut som en quentzal.

Lova tyckte att det var väldigt spännande med granen. Hon försökte flera gånger att ta ljusen i granen, men de satt ju fast. Glittret var också spännande, för att inte tala om kulorna. Hon lyckades faktiskt hänga upp några kulor. Axels intresse var inte så stort eftersom han precis fått en liten skål med lördagsgodis, men några kulor hängde han upp i alla fall!

Axel djurälskaren...

... och Lova spindeldödaren

Ikväll vid tandborstning dök det upp en liten spindel på golvet. Titta Axel och Lova sa jag. Så tittade vi på spindeln. Axel och Lova kom på att man kunde peta lite med tandborstarna bredvid spindeln så kröp den åt olika håll. Det spårade självklart ur och slutade med att Lova råkade klubba ihjäl spindeln med sin tandborste. Axel blev så ledsen, nästan otröstlig. Senare sa han: "Vad gjorde Lova med spindeln? Var är spindeln nu?" Hur förklarar man för en treåring att spindeln inte finns mer?

Långhelg hos farmor och farfar

I fredags eftermiddag lämnade vi Axel och Lova hemma hos farmor och farfar. De stannade där ända tills idag, söndag eftermiddag. Det hade gått jättebra hela helgen. Axel och Lova hade skött sig bra verkade det som. Jag och Jesper passade på att gå ut och äta middag, gå på hockey och slipa källartrappan. Det sistnämnda resulterade i damm överallt och storstädning, men trappan blev bra. Tänk vad mycket man kan få gjort när man kan jobba två personer en hel dag! Stort tack till farmor och farfar för hjälpen!

Jag vill inte vara hemma, jag vill vara i Vara!

Under hela torsdag och fredag sa Axel inte mycket annat än att: "Jag vill inte vara hemma, jag vill vara i Vara!". På förskolan hade han pratat om Anton och om att mormor har en tråkig telefon. Anton har en ny Ken Block-film, säger Axel, den heter Ken Block fem.

Axel har tröttnat på sina leksaker verkar det som. Han säger "Jag vill inte ha mina leksaker". När vi frågar om vi ska samla ihop alla leksaker och skänka bort så backar han, då vill han nog ha kvar leksakerna i alla fall.

Kalas, kalas, kalas, kalas!

Nu har vår fina kille Axel fyllt 3 år och han har haft 3 kalas!

Lördagen den 29 oktober var det kalas för hela tjocka släkten: Mormor, Morfar, Morbror Anton, Moster Ulrika och Johan, Farmor, Farfar, Farbror Jonas och Sara, kusinerna Sverre och Embla.

 

Pappa hade tänt grillen så det bjöds på grillade revben och korv och en massa gott till det. Axel fick en många fina presenter, mycket på temat Blixten McQueen. Axel kunde blåsa ut ljusen på tårtan, men han ville inte att vi skulle sjunga för honom.

På födelsedagen, 30 oktober, väckte vi Axel med paket i sängen. På eftermiddagen var det barnkalas. 5 kompisar kunde komma på kalaset: Carl, Emil, Maxim, Liam och Wilmer. Alla hade med sig mamma eller pappa och Maxim hade med sig lillasyster Adriana också.

På barnkalaset bjöd vi på bullar, kakor och tårta. Axel ville att vi skulle sjunga "Ja må han leva". Självklart hade vi en fiskdamm vilket uppskattades av alla barnen. Förövrigt var det bara fri lek.

Förra lördagen var det dags för kalas nummer 3. Morbror Martin och Sofia kunde inte komma på Axels kalas, så då fick vi ordna ett litet kalas till. Morbror Anton var också med på kalaset och Mormor och Morfar kom efter de hade varit på Operan.

På söndagen den 6 november var det barnkalas för Emil så då åkte jag och Axel till Alingsås.

Nu tar vi paus från kalasandet ett tag tror jag!

Världens roligaste syrra?!

Lova somnade tidigt idag och Axel var vaken lite längre. När han satt och åt sin kvällsyoghurt bröt han ihop av skratt. "Lova går till attack" sa han och gapflabbade. Det hade Jesper sagt på morgonen när Axel och Lova lekte i sängen. Enormt roligt tyckte Axel. Vid frukosten sa Lova "där, där". Först pekade hon på äggen och sedan på bordet, som om hon menade att hon ville ha sitt ägg på bordet. Detta kom Axel att tänka på nu på kvällen och gapflabbade ännu mer! Hon är för rolig alltså!

Axel går runt och sjunger på olika sånger. Oftast är det barnsånger från förskolan eller rytmiken, men den senaste hiten är nu: "Vart jag mig i världen vänder står jag där med tomma händer längtar efter någon som kan rädda mig" - Den svenska björnstammen. Lova hon dansar så fort det är musik på radion eller tvn. Hon brukar sitta vid bordet och gunga om det är musik när hon äter.

A A A A A osv

Idag har Axel lärt sig skriva bokstaven A. Han är så stolt och skriver den gång på gång på sin ritgrej. X är svårt tycker han. Jesper får ha hårdträning med Axel så kanske han kan skriva sitt namn på 3-års dagen!

Napp, prat, barnkalas och hopp.

Det första riktiga nappbakslaget kom i onsdags kväll. Det hela började med att Axel satt framför datorn och spelade Bolibompa-spelet. Klockan blev sju och dags för sängen. Axel stängde av datorn, men ångrade sig direkt och blev ledsen för att han egentligen ville spela mer. Sedan ville han inte äta någon kvällsyoghurt, inte ta på pyjamas, inte borsta tänderna, inte läsa saga och så klart inte sova. Så han grät lite och ropade efter nappen, sedan somnade han utan napp. Någon timme senare vaknade han och var ledsen, ropade efter nappen, men somnade tillslut om bredvid mig. Ytterligare någon timme senare vaknade han igen och var jätteledsen. Då ville han så klart ha nappen och vägrade somna om bredvid mig, pappa dög inte heller. Det var inte bra i Axels säng, inte i mammas och pappas säng och inte i soffan. När jag och Jesper gick och lade oss vid 11-tiden kunde han somna bredvid pappa. Utan napp. Efter det har det gått bra att somna tre nätter utan gråt och skrik efter nappen.

Ikväll skulle jag läsa för honom. Han tog fram Alfons Åbergs ABC-bok och så sa han: "Jag läser den här boken, du får läsa en annan bok mamma" så bläddrade han igenom boken och sedan sa han "Nu är det dags att sova".

Häromdagen frågade jag Axel:
"Var har du varit idag?" (Jag trodde han skulle svara dagis)
"Jag har varit i England." (Mormor är i England just nu)
"Jaha, hur kom du till England?"
"Jag åkte den röda bilen."
"Vilken då röd bil?" (Vi har ju ingen röd bil tänkte jag)
"Jag åkte ambulansen. Guzmend åkte polisbilen"
Idag berättade jag för Anton att Axel sa att han varit i England och då berättade Axel lite mer:
"Lova var med. Vi åkte ambulansen. Vi badade i England"

Idag var Axel på barnkalas. Miriam från dagis fyllde 3 år och hade kalas för några kompisar. Det var roligt men Axel var mycket skeptisk till fiskdamm, som han aldrig gjort förut. "Jag vill inte ha fiskdamm" sa han. Men när han såg de andra barnen fiska upp godispåsar ändrade han sig direkt. På vägen hem från kalaset frågade jag om han vill ha barnkalas när han fyller år, och svaret blev självklart JA!

Axel och Lova får hoppa i mammas och pappas säng, så snälla är vi. Det är jätteroligt tycker både Axel och Lova, även om Lova inte hoppar än. Igår efter badet gick vi upp till sängarna och läste lite bok i lugn och ro, men det spårade ganska snabbt ur och blev hopp och bus istället.

 De läser lite olika.

Lugnet före hoppen.

Axel har slutat med napp!

Vi har under en längre tid pratat med Axel om att sluta med nappen. Han har ofta sagt att han ska sluta ha nappen, men när det väl blivit kväll då är nappen en kär vän, den kan man ju inte sova utan. Men så i fredags var Jesper och Axel på Toys r us och då fick Axel en leksak, i utbyte mot att han slutade med nappen. När de kom hem från affären tog Axel nappen och slängde i soporna. Sedan lekte han och hade kul hela kvällen med den nya leksaken: Rorris racerbana. Sedan blev det läggdags, då var det inte lika roligt längre. Axel ville lämna tillbaka leksaken så han kunde få nappen igen. Sedan grät han i en halvtimme tills han somnade... Vi trodde att det skulle bli en jobbig natt, att han skulle vakna och vara ledsen på natten, men det gick hur bra som helst. Han sov hela natten utan att säga ett ljud och på morgonen vid sju kom han in till oss och räckte ut tungan. Igår på dagen pratade han lite om nappen och sedan på kvällen så sa han att han ville ha nappen, men då brydde jag mig inte om att kommentera det och då sa han inget mer. Sedan somnade han själv precis som han alltid brukade göra när han hade nappen. Nu ligger han i sin säng igen och somnar utan nappen. Det har gått  förvånansvärt lätt.

Och lilltjejen då? Hon klättrar och klättrar. Idag klättrade hon upp på subwoofern. Ute klarar hon redan av vissa klätterställningar med rutchkanor, då klättrar hon upp och sätter sig så försiktigt på rumpan, hasar fram till kanan och sedan tar hon fart och åker ner!

Massor av egen vilja

Just nu har både Axel och Lova massor av egen vilja. Axel säger "Jag kan själv" och Lova visar det mest genom handling.

Så här kan en helt vanlig dag se ut hos oss:
Vid frukost ska Axel blanda sin egen gröt - om det går bra så blir det inte allt för mycket spill på köksbänk och golv. Lova vägrar att bli matad, men äter med stor aptit om hon får äta själv - om det går bra måste inte hela Lova inklusive kläder saneras.
Sedan är det dags att byta blöjor och borsta tänder. Då ska Axel ta på blöjan själv samt alla kläder inklusive strumpor. Lova ligger oftast stilla på skötbordet tills man fått av henne blöjan, sedan kan hon inte ligga kvar längre utan då ska hon klättra ner i handfatet. Får hon inte det blir hon vansinnig, sparkar och skriker.
Efter det kanske man vill gå ut och leka, då är det dags för påklädning igen. Än så länge är det ju inte så kallt så oftast räcker det med en jacka och skor, men det kan ta tid när Axel ska ta på sig själv. Han kan bli så arg att han stortjuter för att han inte fixar skorna själv, men sedan kan han blir ännu argare om man vill hjälpa honom.
Ute vill Lova gärna gå själv, men aldrig åt det som vi andra tycker är rätt håll.
Så fortsätter dagen...

Tur att det är Jesper som är hemma på heltid, för jag hade blivit galen.

------------------------------------------------------------------------------------------

Idag har Lova varit på 1-års kontroll på BVC. Hon ligger prick på alla tre kurvorna, 9760 g vikt, 75,5 cm längd och 46,4 cm huvudomfång. En medelmått sa Jesper, men jag säger att hon är helt perfekt! Det var även vaccination och det var inte roligt alls. Lova blev så ledsen. Axel valde att gå ut från rummet redan Lova skulle få sprutan. Det var nog lika bra det.

Lova 1 år

I lördags fyllde vår lilltjej 1 år. Tänk vad tiden går!

För en gångs skull sov Lova hela natten i sin säng, så vi fick faktiskt uppvakta henne med paket och sång i sängen. Lova fick ett pussel och duplo med olika djur. När vi gick ner för trappan stod en till födelsedagspresent och väntade, en rutchkana! Jätteroligt tyckte både Axel och Lova. Kanan fick vara inne på förmiddagen, men nu står det ute i trädgården. Morfars kommentar när han såg rutchkanan var att vi borde byggt ut huset innan vi köpte en så stor kana.

 Axel och Lova kanar

På kvällen var det kalas och alla kunde komma: Farmor och Farfar, Mormor, Morfar och Morbror Anton, Farbror Jonas, Sara, Sverre och Embla, Morbror Martin och Sofia och Moster Ulrika och Johan. De sistnämnda kom till oss redan på tisdagen och stannade ända till söndagen.

Party party!

Familjehelg och klättring

I helgen hade vi inte planerat något särskilt, men det blev en händelserik helg ändå ihop med nästan hela stora familjen. På dagen på fredagen var Jesper och barnen hos Farmor och Farfar och lekte. Vid femtiden på kvällen dök Mormor och Morbror Anton upp och sov över hos oss. På lördagsförmiddagen åkte vi till Kättilsröds 4H-gård. Axel matade fåren och Lovas favorit var nog kaninerna. På lördag eftermiddag traskade vi hem till Farbror Jonas med familj. Axel hade jätteroligt ihop med Sverre och Embla lekte faktiskt lite med Lova. "Kom nu Lova, vi ska gå upp", sa hon till Lova. På söndagen kom morbror Martin till oss, han fick gratis styrketräning hela dagen genom att hjälpa Jesper med att röja i trädgården.

Så här nöjda var de när de besegrade stubben.

Lova har blivit en hejare på att klättra. Trappan går numer snabbt. Igår började hon klättra på fåtöljen också. Hon klättrade först upp på fotpallen, sedan över till fåtöljen och sedan upp på ryggstödet. Dags för inomhushjälm?!

Helt orädd liten klätterapa.

Bajsbad

Idag var det dags för bad igen. Det började bra, båda barnen plaskade och lekte som vanligt. Jag var nere i källaren ihop med dem och grejade lite med tvätten samtidigt som jag höll koll på dem. Jag kom på att jag skulle filma dem och grejade lite med telefonen. Precis när jag börjat filma dem ser jag att Lova börjar greja med något i badet, något brunt. Hon plockat upp det bruna ur vattnet och börjar föra det mot munnen... Herre, vilken panik jag fick. Jag skrek stopp, nej, inte och ryckte upp henne ur badet. Hon hann aldrig smaka på bajset, men det var bara hundradelar ifrån. Tur att hon har en reaktionssnabb mamma.

Stereobad

Idag fick jag äntligen tummen ur och svängde in på det gigantiska möbelvaruhuset i Bäckebol och köpte en badbalja till. Det var helt klart en succé!

Fram tills idag har Lova och Axel fått turas om att bada. Ibland har de badat ihop men det har varit trångt, det gick inte plats speciellt mycket vatten då. Att bygga om badrummet och installera ett badkar ryms inte riktigt inom familjens budget den närmsta tiden. Därför fick det bli ett något billigare alternativ, en balja för 59 riksdaler.

 Badbusarna (med bonnabränna)

Så, nu är det nya tider, varsin balja! Axel och Lova badade säkert en halvtimme på kvällen. När jag plockade upp två motsträviga barn var vattnet kallt, men de hade gärna badat en stund till. Det var jätteroligt att skvätta vatten på varandra och leka med badleksakerna. Nu blir det nog bad varje kväll i fortsättningen!

12 steg!

Idag har Lova gått hela 12 steg på raken. Hon ställde sig upp från golvet och gick sedan några steg, stod lite stilla och sedan några steg till, sammanlagt 12 steg utan att sitta emellan eller hålla sig i. Imorgon fyller hon 11 månader, så vi kan nog säga att hon lärde sig gå när hon var 11 månader. Tyvärr hade vi inte filmkameran eller telefonen redo så vi kunde filma, men det får vi försöka göra imorgon!

I förra veckan var vi på Borås Djurpark (tredje gången i år för mig, Axel och Lova). Denna gången var Pappa, Sverre, Embla, Jonas, Farmor och Farfar med. Tyvärr var det lite regnigt, men det var nog mest vi vuxna som brydde oss om det. Aporna var roligast. På bilden nedan spanar kusinerna Sverre, Axel, Embla och Lova in alla konstiga saker aporna gjorde.

 

Tripp, trapp, trull och lillskrutten

Semestern fortsätter

Nu har fyra av våra sex semesterveckor passerat och det är dags för en lägesrapport igen!

Första semesterveckan var det tvättning och målning av huset som gällde medan barnen var hos mormor, Anton och morfar i Vara. Vecka två tillbringades i Träslövsläge, se föregående inlägg. De senaste två veckorna har innehållit bad, arbete med huset och lite utflykter.

Vi har hunnit med flera av Göteborgs bad. Först var vi på Askimsbadet, fin sandstrand, långgrunt och gigantiskt. Sedan var vi på Stora Amundön. Efter en lång promenad hittade vi tillslut en sandstrand, eller mer grusstrand. Inte så barnvänligt men väldigt fint bad från klipporna, inte så mycket folk. Vi har även varit på Hovåsbadet, som är ganska litet jämfört med Askimsbadet, men väldigt mycket folk och slagsmål om parkeringsplatserna.

 Härligt bad på Askimsbadet, jag, Lova och Axel

Mormor och Anton kom till Göteborg och då gick vi på Liseberg. Jag, Axel och Lova var där från 11 till ca 15, sedan orkade vi inte mer, men mormor och Anton stannade ända till stängning kl 23.

Axel åker farfarsbilarna med mormor och Anton

Vi passade även på att gå till Lundbybadet med mormor och Anton. Efter att ha badat en massa på sandstränder vid havet verkade det som att Axel tyckte att det var riktigt roligt att bada i en pool istället. Han höll på i timmar i plaskpoolen och sedan badade han även en stund i den stora poolen ihop med pappa.

Simträning, Axel och pappa

 En dag tog vi en tur till Slottsskogen och tittade på djuren. Fåren i barnenszoo (eller vad det nu heter) var läskiga tyckte Axel. De bräkte så högt så Axel ville att vi skulle gå därifrån.

Lova tränar på att stå upp.

Lova tränar på att stå upp själv. Hon reser sig från golvet och ibland tar hon ett steg med högerfoten, men sedan verkar det som om hon inte riktigt vet hur hon ska fortsötta så då sätter hon sig ner och kryper istället. Som mesta har hon tagit två steg.

I förrgår var vi på Bushuset i Torslanda med bröderna Liam (3,5 år) och Wilmer (2 år) och deras mamma Julia. Axel tyckte att det var roligast att leka i en liten lekstuga där han kunde laga mat. Han lagade gröt, Blixtenglass och tårta som han bjöd mig på. Bollhavet var också väldigt roligt, men den långa rutchkanan var lite för stor för honom. Lova gillade bollarna och hon höll mest på att äta och kasta bollar hela tiden.

En svettig Axel bland bollarna.

Idag har vi haft besök av en hel hög gamla kompisar, som var här på grillning och fika.

- Jonas, Jenny och Holger (12 månader)

- Jimmy, Therese och Milo (10 månader)

- Gustav och Anna (med en bäbis på gång om två veckor)

- Edina och Pontus

Vädrets makter var med oss så vi kunde sitta ute i trädgården. Lova är verkligen liten i jämförelse med killarna Holger och Milo, som båda väger över 12 kg och är en bra bit längre. Det var väldigt roligt att träffa hela gänget igen!

Semester i Varberg

Igår kom vi hem från en veckas semester i Träslövsläge söder om Varberg. Vi bodde i en liten liten stuga på Träslövsläges familjecamping. Stugan innehöll två våningssängar, ett litet bord med fyra pallar, kylskåp, två kokplattor och inte så mycket mer. EMD (aka Emil, Madelene och Dan) bodde i sin husvagn på campingen och vi hittade på saker ihop med dem på dagarna.

 Lilla stugan med Axel, Lova och Jesper på terrassen.

På måndagen var vi i Ullared och shoppade en massa schampo, barnkläder och leksaker. På tisdagen var Axel och Jesper på fisketur med Fladenbåtarna tillsammans med Emil och Dan. De fick 5 makrillar! Jag, Lova och Madde gjorde stan under tiden killarna fiskade. 

 

Lova på promenad på campingen

Axel på fisketur

På onsdagen var det badväder så då gick/cyklade vi ner till stranden nära hamnen i Träslövsläge. På torsdagen blev det utflykt till Åkulla bokskogar och Öströö fårfarm. Bokskogarna var vackra och på fårfarmen åkte jag och Axel traktortåg  och träffade får och kossor.

En nyfiken highland cattle

På fredagen var det riktigt tråkväder så då åkte vi till Ringhals och lärde oss lite mer om kärnkraft, åkte eltåg och drack gratis kaffe. Sista dagen blev det ett besök på Varbergs fästning och Bockstensmannen. Sammantaget har det varit en jättebra semestervecka, men vädret kunde varit lite bättre så vi kunde fått badat några fler gånger.

---------------------------------------------------------------------------------------------------


Igår bajsade Axel hemma på golvet i pannrummet. Han gick omkring utan blöja innan han skulle bada. Så ropade han på Jesper: "Pappa, vad är det?" I mörkret såg inte Jesper riktigt vad det var, så han tänkte först att det var en mördarsnigel på golvet, men det var det alltså inte... Sedan sa Axel: "Jag bajsade på golvet i bajsrummet", så nu har han döpt om pannrummet till bajsrummet.

Lova tränar på att stå utan att hålla i sig. Hon har börjat resa sig upp från golvet utan att ha något att hålla sig i. Hon står som en sumobrottare och när hon hittar balansen reser hon på sig så försiktigt hon kan.

Lova på långpromenad

Idag bestämde vi oss för att lära-gå-vagnen är en uteleksak. Vi har haft den inne några dagar men Lova får aldrig använda den, det är bara Axel som ska ha den så fort hon visar minsta intresse för den. Dessutom kör han över hennes små händer. Vi tog ut den på gatan och Lova tog en långpromenad. Hon gick från vårt hus, runt grannens hus och ända till skolgården, sedan gick hon halvvägs hem också. Det blev säkert 150 m totalt, utan att ramla, men med några pauser.

Idag tog Sverige brons i fotbolls-VM, så här snygg är Lova i sin Sverige-body:

Spana in de stabila benen, hon blir back som både mor och far!

Mat och regn

Vi har haft några fina dagar med sol, men idag var det sämre väder och regn på eftermiddagen. Vi bestämde oss för att gå ut en liten stund ändå. Stunden blev en och en halv timme, innan jag lyckades locka med Axel hem. Väl hemma kunde vi konstatera att Axels regnjacka från Ullared är bättre än min 5-år gamla goretex jacka.

Så här kul var det att leka med vattnet från stuprören:

 "Jag tvättar händerna"

Lova tränar på en massa saker just nu. Krypningen går i räserfart. Hon ställer sig upp överallt och släpper gärna taget med ena handen. Om någon håller i händerna så går hon hur länge som helst. Ibland kryper hon in under köksbordet och ställer sig upp mot en stol, men hon är precis så lång att hon inte riktigt kan stå rakt så då fastnar hon och blir jätteledsen.

Lova tränar även på att äta själv:

 "När jag försökte äta med skeden hamnade maten på näsan"

"Leverpastejmacka är mums"

Klätterapan Lova

Just nu går utvecklingen på högvarv. För två veckor sedan började Lova krypa, sedan började hon ställa sig upp mot saker, släppa taget med en hand, flytta sig några steg osv. Idag klättrade hon upp för de första tre stegen i trappan, upp till vilplanet där Axel parkerat sina bilar, utom räckhåll för Lova - trodde han...

Förövrigt pågår dräneringsarbete här i trädgården. Det är ett fullkomligt kaos! I onsdags lyckades Tommy (som kör grävmaskinen) gräva av telefonkabeln så vi blev utan telefon och internet. Idag skulle han börja med byte av vattenservisen, då grävde han av vattenledningen innan den var avstängd. Just nu är vi utan både vatten och avlopp, men det ska fungera igen imorgon. Det är i alla fall vad vi hoppas! Just nu är det våtservetter som gäller till det mesta: tvätta barn, diska, torka bordet osv. Fortsättning följer...

Trappan...

Igår rasade Lova ner för trappan. Hela vägen från övervåningen ner till vilplanet, 12 trappsteg. Jag trodde för ett ögonblick att det var kört för Lova, men så började hon skrika...

Det var igår eftermiddag som jag var hemma med Axel och Lova. Axel sov så jag och Lova hade gått upp för att väcka honom. Tanken var att vi bara skulle väcka Axel och sedan gå ut och leka. Jag antar att det var så jag tänkte när jag inte stängde grinden. Men vi blev kvar i Axels rum och lekte med tågbanan och bollbanan. Axel ville ha vatten så jag gick iväg från barnen och in till vårt sovrum och var väl inte jättesnabb. Rätt vad det är så hör jag Axel säga någon om Lova och trappan. När jag kommer till dörren ser jag Lovas ben, överkroppen är redan på väg ner för trappan, jag kommer för sent. Jag ser sedan Lova volta ner för trappan. Hon slår först i huvudet en gång och sedan en gång till. Den första tanken som slår mig är nu är det slut, hon överlever aldrig detta. Men hon börjar skrika direkt och när jag tar upp henne ser jag inga skador direkt. Axel blev lika rädd som jag och han stortjuter också, men lugnar sig ganska snabbt när han får sin napp och kanin. Jag ringde Jesper och han kastade sig i bilen för att komma hem och sedan ringde jag 112. Efter en lång stund kommer till slut en ambulans. De konstaterade att Lova verkar vara ok trots allt. Hon fokuserar blicken, andas som hon ska, syresätter blodet och har inga synliga skador. Eftersom Jesper precis var på ingång tyckte ambulanspersonalen att vi lika gärna kunde åka själva in till barnakuten på Östra sjukhuset. Väl där undersöker de Lova noga klämmer på huvudet, känner över armar, ben, kroppen, lyssnar på hjärtat osv, men allt är bra. Däremot ville de att vi skulle stanna kvar för observation, så jag och Lova stannade fram till niotiden på kvällen.

Slutet gott, allting gott, heter det ju... Lova har ett långt blåmärke på huvudet i övrigt är hon pigg och glad. Det känns nästan som hon är ännu snabbare på att krypa idag, min älskade lilla kamikazebäbis!

Lova kryper och klappar

Nu har Lova kommit på hur man gör när man kryper! Hon kröp första gången i förrgår, dvs 12 juni. Det går inte så jättefort än, men tillräckligt fort för att vara ett stort irritationsmoment för storebror Axel...

Om vi säger "Lova, kan du klappa" så börjar hon klappa händerna direkt och är jätteglad! Vår duktiga lilla tjej!

Det märks att Axel blir äldre... Idag sa jag till honom att sluta störa mig och flytta på sig (han stod på gummibandet som jag använde när jag styrketränade), då svarade han "Mamma, jag lyssnar inte!".

Lova sov hos farmor & farfar!

Nu har Lova sovit borta för första gången utan mamma och pappa. Igår kom farmor och farfar hit och hämtade Axel och Lova. Sedan stannade de där hela dagen, natten och till eftermiddagen idag. Det hade gått jättebra, sa farmor. Lova hade sovit som vanligt ungefär, dvs vaknade en gång runt midnatt och en gång tidigt på morgonen för att dricka lite välling.

Jag och Jesper passade på att greja med huset. Projekt ommålning är nu påbörjat. Hittills har vi tvättat ca 40% av huset, målat 4 av 9 fönster samt en strykning på halva norrsidan. Det är bara liiite kvar nu...

Axel med gipsad arm!

Gipsad arm, mitella och godisklubba!

Igår hoppade Axel i gästsängen som står i källaren. Det var inte första gången han hoppar där precis, utan det är snarare regel än undantag att han hoppar i sängen när vi är nere i källaren. Men igår hoppade han lite längre än vanligt och slog i huvudet i sänggaveln. Han blev ledsen och fick ett skrapsår i pannan. Vi var lite oroliga att han fått hjärnskakning och hade koll på honom under dagen. Axel sa att han hade ont i armen, men sedan lekte han som vanligt med båda händerna, men en gång när han ramlade så blev han ledsen. Armen var inte svullen eller blå och Axel verkade inte ha ont, så vi gjorde inget igår. Idag, på väg till dagis, så ramlade Axel igen och blev väldigt ledsen. Dagispersonalen tyckte att vi skulle åka till akuten med Axel och kolla upp armen. Jesper och Axel åkte iväg till barnakuten på Östra och där röntgade de armen och konstaterade att det var en spricka, så det blev gips. Idag fick Axel gå med mitella, men den slipper han imorgon. Gipset ska han ha i 2-3 veckor. Han var väl inte jättenöjd med gipset och tyckte att vi skulle ta av det nu på kvällen... Han vänjer väl sig snart... På sjukhuset sa de att om Axel ramlar igen så måste vi åka in och undersöka armen, så nu blir det att passa honom hela dagarna så han inte springer och hoppar för mycket...

I rättvisans namn måste jag ju lägga in en bild på Lova också. Hon har lärt sig att spela gitarr! Är hon nästa Slash kanske? Hon ska bara spara ut håret lite först...

Bästa morsdagspresenten!

Idag fick jag den bästa morsdagspresenten av Axel och Lova: Sovmorgon! Båda barnen sov ända till 8:15. Jag vet inte när det hände senast, men det är väldigt skönt att vara utvilad! Barnen hade även köpt två par sköna trosor och det var givetvis också mycket uppskattat!

Mammammamm och bajs...

Barnen pratar, men lite olika. Lova håller på att gå över från bara dadadada till lite varianter på det. Hon har precis lärt sig att säga Mamma, eller i alla fall Mammammammamm... Vill man så låter det som hon säger Mamma!

Axel har kommit in i bajs-åldern. Han tycker att det är jätteroligt att säga bajs. "Vad säger man efter maten?" frågar jag, "Bajs" svarar Axel. "Nej, så säger man väl inte!", "Bajs så mycket"... Igår hälsade vi på Emil med familj i Alingsås. När vi var ute på promenad satt Axel och Emil i varsin vagn och skrek "Bajs" så högt de kunde. Jag och Madde kände oss som jättebra mammor...

Lova har inte lärt sig att krypa än, men hon sätter sig upp från liggande nu!

Baka, baka liten kaka

Idag har jag och Axel bakat chokladkakor! Axel fick mäta upp alla ingredienser, sedan rulla bollar och platta ut dem på plåten och sist strö på pärlsocker. Kakorna blev jättegoda, men snacka om att det är ett stort test för mammans tålamod...

Dagen har även innehållit ett besök på BVC för Axel (2,5-årskontroll) och Lova (8-månaderskontroll). Axel klarade "testen" och Lova väger nu 8 kg och är nästan 70 cm lång. Båda blev godkända och fick varsin OK-stämpel på blöjan!

Bad, fiskar och träning

Igår var det strul med bloggen så det gick inte att skriva, därför kommer det jag skulle skriva igår idag istället...

I förrgår efter dagis gick vi hem och tappade upp vatten i plaskpoolen. Det var lite kallt att bada, men väldigt roligt, tyckte Axel. Årets premiärbad för Axel, men badkrukorna mamma och Lova tittade bara på.

Det går att gräva i vattnet också!

Lova tränar och tränar och tränar. Hon står på alla fyra och gungar, men när hon sätter ner knäna bara hon glider bakåt. Hennes krypträning slutar oftast med att hon fastnar under köksbordet, soffbordet, fåtöljen eller någon annanstans. 

Hej och hå, kämpa på!

Idag var jag och barnen på Sjöfartsmuseet. Det var ingen av oss som varit där tidigare, men det var en hit! 40 kr i inträde ( = årskort) och gratis för alla under 25 år. Massa spännande fiskar, båtar och korridorer att springa i. Bullarna och kakorna var goda, men tyvärr var "blixten"-glassarna slut.

Häromdagen efter dagis så utspelades följande dialog mellan mor och son:
A: "Caroline (dagisfröken) sa: Lyssna på mig nu"
J: "Vad hade du gjort då?"
A: "Mmmm..."
J: "Hade du busat då?"
A "Jag och Miriam busade"
J: "Vad gjorde du och Miriam"
A: "Mmmm..."
Tyvärr fick jag aldrig veta med om vad Axel hade gjort för bus, men det var nog inget allvarligt för Caroline kom inte ihåg att hon sagt till honom när jag frågade dagen efter.

Busfröt och systeryster

Potträning!

Vi har börjat potträningen nu... med Lova! I förrgår satte Jesper Lova på pottan innan hon skulle bada och vips var det lite kiss i pottan. Idag på kvällen satte Jesper henne där igen och då bajsade hon. En naturbegåvning helt enkelt! Med Axel har vi gett upp potträningen. Han vill inte ens sitta på pottan med kläderna på, vi får ta fajten i sommar när han kan springa naken i trädgården och kissa på buskarna, det kanske är kul...

Den här gången blir det inga bilder...

Lördagsgodis och lek

Nu har vi infört lördagsgodis. Tidigare har Axel inte riktigt fattat grejen med godis, men nu går det inte att hålla honom borta från det längre. Idag blev det lördagsgodis. Axel åt nästa upp en hel tablettask, så det blir inte några mängder med godis än... Tandläkaren är nog inte allt för arg!

Idag har Axel lekt med Maxim. Det var första gången som han varit själv hos en kompis och lekt en stund. Han var väl iofs bara där själv en kvart, men ändå. Det är stort, mest för oss föräldrar!

Lova ligger på golvet och kämpar. Hon är uppe på knäna och gungar lite, men hon fattar inte hur man kommer någon vart. Hon ligger på mage och snurrar och gungar. Det är väl bara att njuta av lugnet ett tag till, så fort hon börjar krypa får vi nog inte en lugn stund...

Skön söndag

Igår gjorde vi en utflykt till Härskogen ihop med EMD (Emil, Madde & Dan). Det var soligt och fint men rätt så kallt och blåsigt. Vi promenerade, kastade stenar i vattnet, grillade korv och fikade.

Fina barnen!

När vi kom hem på eftermiddagen fick vi ett infall och åkte och köpte ett äppelträd! Nu är trädet planterat i trädgården, men det blir nog inte så många äpplen i år...

Axel och trädet, ungefär lika stora...

På kvällen var det dags att fixa vårfrisyren. Axel hatar verkligen att bli klippt. Han stortjuter och kramar Jesper så hårt han bara kan medan jag försöker klippa så gott det går. Efter den hemska upplevelsen fick Axel en Blixtenglass och genast var allt glömt och förlåtet...

Kort hår och god glass!

Yes!

Axel håller på att lära sig engelska... Det började när vi var i Trysil och han lånade farbror Jonas Iphone och tittade på "bondgårdsappen". Då lärde han sig cow, pig och rooster. Efter det har vi fortsatt att prata om vad saker heter på engelska så nu kan han även: boy, girl, mummy, daddy, grandma, grandpa, uncle, dog, cat, car, truck, milk, nose och eye. Yes kan han också säga. Han tittar på snooker med Jesper på kvällarna (det är ju VM...) och när de lyckas träffa hålen sträcker han handen i luften och säger Yes!

Lova sitter jättebra nu. Hon gillar att sitta och greja lite med leksakerna. Bäst tycker hon om att leka med bollar, men hon lyckas alltid kasta iväg dem så långt bort... När hon ligger på magen så snurrar hon och backar, hon drar upp ena benet under sig, men hon kommer inte framåt. Idag åt hon lite små potatisbitar, men annars går det bara att lura i henne riktig mat ihop med fruktpuré.

Heldag på Borås Djurpark

Idag tog jag, Axel och Lova med oss mormor Agneta och morbror Anton till Borås för att gå på djurparken. Det blev en riktigt lyckad dag i vårsolen!

 

Det fanns en massa spännande djur att titta på! Jag tyckte nog att det var allra roligast att titta på girafferna som var inomhus och man kom riktigt nära dem. Otroligt stora och vackra djur! Axel tyckte nog att den lilla apan som lekte med en säck, gömde sig i säcken, klättrade upp i trädet och sedan ramlade ner med säcken över sig, var roligast. Mormor och Anton gillade lodjuret bäst. På väg till lodjuren sa Mormor att "Lodjur ser man aldrig", så vi tänkte nästan strunta i att gå dit. Men när vi kom dit så satt det ett lodjur ca en meter från glasrutan. Undrar om den tyckte att det var lika roligt att titta på oss som vi tyckte det var att titta på den...?

Axel och alfabetsormen

På väg till och från dagis passerar vi Lerlyckeskolan och där på skolgården har de ritat en orm med alla bokstäver i alfabetet och siffrorna 0-9. Varje dag tittar Axel på ormen och vi pratar om bokstäverna och siffrorna. Igår när vi var på väg till dagis kunde han alla bokstäverna och alla siffrorna! I början kunde han att A är Axels bokstav, L = Lova, S = Fia (Sofia) osv, men nu har han lärt sig att bokstäverna heter bara A, B, C osv. Mamma är imponerad och stolt!

Axel och alfabetsormen

Lova är frisk nu, hon har till och med ätit lite sötpotatis idag, så det var väl bara något elakt virus som hoppat på henne...

Lovas första besök på akuten...

Jag och Lova har tillbringat onsdagskvällen på Hisingsakuten. Lova fick feber på kvällen i  fredags och har haft feber sedan dess, hon har varit kass i magen, och vägrat äta mat, bara druckit lite välling de senaste dagarna. Hon har varit allmänt hängig och gnällig, så när jag pratade med BVC rekommenderade de att åka till akuten om hon inte blev bättre. På akuten smajlade Lova upp sig mot läkaren och visade sig från sin allra bästa sida, så han tyckte inte att hon verkade sjuk. När sköterskan tog blodprov i fingret sa hon inte ett ljud. Vi blev hemskickade, läkaren trodde att det var en virusinfektion, så förhoppningsvis försvinner febern snart!

"Nej! Sluta! Vill inte! Dumma!"

Axel har verkligen kommit in i trotsåldern. Han använder orden ovan i så gott som varje mening och de kan även kombineras med Mamma: "Dumma Mamma!", "Nej Mamma, jag vill inte göra det" osv. I morse satt vi 45 minuter vid köksbordet och Axel fick väl i sig en tredjedels tallrik med gröt. Då gäller det att ha laddat med mycket tålamod. På dagis däremot är han alltid go och glad säger fröknarna...

Axel börjar tycka att lillasyster Lova börjar bli jobbig. Fram till nu har hon varit hyfsat lugn och stilla, men sedan vi kom hem från Trysil har hon börjat putta sig baklänges på golvet. Hon är inte längre kvar på samma ställe, men än så är hon nog inte medveten om att hon kan flytta sig. Lova har dessutom världens längsta armar och så fort hon kommer åt så tar hon Axels leksaker. Inte förstår hon när Axel säger till henne heller...

En underbar vecka i Trysil

Vi är precis hemkomna efter en härlig vecka i Trysil tillsammans med farmor & farfar, mormor, morfar & morbror Anton, farbror Jonas, faster Sara och kusinerna Sverre (5) & Embla (2).Vi har åkt skidor och pulka, ätit god mat och solen har tittat fram en hel del. Allt har varit jättelyckat!

Axel provade att åka skidor. Det var roligt några korta åk, sedan blev det för jobbigt... Roligast var att få åka med moster Ulrika, men så är hon ju skidlärare också! Kusinen Sverre susade ner för backarna och även kusinen Embla åkte en hel del. Lilla Lova sov mest i vagnen hela dagarna.

Skidkungen Axel!

Vi hade trevliga grannar i lägenheten bredvid, världens bästa slalomlandslag: Jens Byggmark, André Myhrer, Markus Larsson m fl. Axel var mest imponerad av att de körde Audi.

Imorgon börjar jag jobba igen. Jag ska jobba två dagar i veckan, måndagar och tisdagar, och då ska pappa Jesper vara hemma. Det blir en spännande dag för oss alla!

Kärlek

"Jag älskar lillasyster" sa Axel idag!

Var är Lova?

Ibland när jag lämnar eller hämtar Axel på dagis så följer Lova med in. Det brukar vara populärt bland de andra barnen som vill komma och titta och klappa henne. Ganska ofta så sover Lova i vagnen när vi kommer till dagis och då får hon vara kvar utanför. Nästan varje gång jag kommer in ensam frågar Alfred, 3 år, "Var är Lova?". Det är så sött!

Men... Tänk om säg 15 år. Om Axels kompisar börjar fråga efter Lova då tycker man nog inte att det är lika sött...

Förövrigt har det gått bra att lämna Axel på dagis de senaste dagarna. Han brukar vara ledsen precis när jag säger hej då, men det har han inte varit de senaste dagarna. Nu hoppas vi att det håller i sig!

Mamma sjung "Klappa traktorn"

Länge har vi funderat på vad Axel menar när han vill att vi ska sjunga "Klappa traktorn". Jag har t.o.m. frågat på dagis om de sjunger om någon traktor, men icke. Häromdagen kom vi på vilken sång det är: "När kråkorna klappar takten"! Det är alltså "klappa takten" han sagt hela tiden, inte traktorn som vi dumma föräldrar trott...

Annars pratar Axel väldigt bra och mycket. Ibland kan jag nästan ha skav i öronen efter en dag med honom. Favoriten bland samtalsämnen är bilar. När vi är ute på promenad pekar han på bilarna och säger vilket bilmärke det är. Axel är snart bättre än mig på bilmärken...

När vi inte diskuterar bilar så bråkar vi, känns det som i alla fall. Axel är väl inne i någon form av trotsålder och vill bestämma allt själv. Bara en sådan enkel sak som att tvätta händerna efter man ätit slutar oftast med en irriterad mamma och ett argt/ledset barn. Tänk då att Axel äter frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, kvällsmat och kanske en tallrik yoghurt innan läggdags. Det blir många tvättningar...

Samtidigt som man kan bli oerhört arg/irriterad på Axel så är han världens goaste lille kille. Det finns ingen som ger så goa kramar och pussar som han! Under de senaste dagarna har han börjat ge komplimanger. Igår sa han "Mamma, fin tröja, fina byxor, fina strumpor, fin tofs". Man bara smälter när man får höra något sådant från en liten tvååring. Undrar vem som lärt honom att ge komplimanger, både jag och Jesper är rätt så dåliga på det... Men håller det i sig kommer han bli en riktigt liten charmör...

Lova pratar inte så mycket än, men hon är bra på att göra "pruttljud" med munnen. Det är roligt tycker Axel som härmar henne. Jag tycker också att det är roligt, men inte när hon gör det precis när jag stoppat in en sked fruktpuré i munnen på henne. Då blir det sanering av bäbis, mamma, babysitter och köksgolv...

Lova var förresten på BVC i måndags och blev godkänd av barnläkaren. Nu väger hon hela 7,09 kilogram och är ståtliga 66,5 centimeter. Ingen tungviktare precis, men lätt fjädervikt kanske hon platsar i?!

Coolaste 7-kg-bruden i stan!

Kompisar på besök!

Äntligen har vi varit friska en period och kunnat umgås lite med folk (det är väl bäst att skriva "peppar peppar" annars kommer det väl en elak dagisbacill när som helst). I slutet på veckan/helgen har vi haft besök av kompisar!

I torsdags var grannarna Maxim 1,5 år och hans föräldrar Niko & Natalie här. Axel hade fullt upp med att se till att inte Maxim lekte med hans bilar. Orden "Nej Maxim, min bil" upprepades många gånger. Stackars lille Maxim...

I fredags var Emil 2,5 år och hans mamma Madelene här. Axel och Emil trissade upp varandra med en massa lekar och bus, bl a så hoppade de från tredje steget på trappan. Det gick bra för pojkarna, de slog sig inte, men mammorna fick några nya gråa hår...

Idag var Holger 8 månader här med föräldrarna Jonas & Jenny. Axel gjorde allt för att lära Holger och Lova hur man gör när man kryper, bäbisarna tittade väldigt intresserat, men det dröjer nog innan de kryper iväg...

Holger och Lova i babygymmet (obs kameran ljuger, Holger är större än Lova egentligen... 10 kg vs 7 kg...)

Nu har vi ställt Lova i dagiskö, vi hoppas att hon får plats på Axels dagis. Det finns ju något som heter "syskonförtur", men det tillämpas bara om det inte finns några andra barn som köat mer än 4 månader... Det får bli att ringa lite fjäsksamtal till rektorn istället!

Idag är det 6 månader sedan lillan kom till jorden!

Jag tänker tillbaka på fredagen den 17 september 2010, Lova födelsedag, vilken dag!

Lova var beräknad till 14 september så när värkarna började komma smygande på kvällen den 16 september (för övrigt morfar Kents födelsedag) var jag inte direkt förvånad. Jesper for iväg på en mycket viktig Korpenmatch och jag nattade Axel. Värkarna fortsatte under natten och vid sextiden på morgonen den 17 september kände jag att det snart var dags att åka in. Vid sju väckte vi Axel som blev överlycklig för att få åka till farmor och farfar istället för att gå till dagis. Vi hade t.o.m. lyckats tajma in farmors lediga fredag! Halv nio var vi inne på Östra och fem hemska timmar senare föddes vårt lilla underverk, klockan 13:31! Jag är verkligen glad att det är jag som föder barn, jag hade aldrig klarat av att stå hjälplös bredvid...

Så här såg Lova ut bara någon timme gammal:

Och så här ser hon ut idag (hon har inte riktigt förstått att man ska köra med bilarna och inte äta dem):

Lång(sam) promenad i solen och vällingdebut

 Igår tog vi en promenad i det fina vädert! Axel hittade en vattenpöl...

 

... och Lova mös i sin gosiga åkpåse.

 

Det blev ingen lång promenad, men ganska långsam. Axel körde vagnen. Roligast var att köra över gupp!

 
På kvällen fick Lova prova välling för första gången. Vi lyckades ju aldrig få Axel att dricka välling trots upprepade försök, så vi trodde väl att det inte skulle vara så populärt hos Lova heller, men där fick vi fel. Hon drack upp 2 dl på en gång. Mums! Förövrigt är Lova ganska "kräsen", hon äter inte potatis, morot, broccoli osv. Hon gillar färdiga fruktpuréer och gröt, och så välling nu då.

Nu ska det börja bloggas!

Har funderat på att börja blogga under en längre tid. Brukar i princip aldrig läsa bloggar så därför har jag skjutit på det, men nu är det dags.

Har väl tänkt att bloggen främst ska ersätta dagboksanteckningar om vad som händer här hemma på Lerlyckegatan. Inläggen kommer att handla om barnen och kanske lite annat också. Sedan får vi se om det är någon som är intresserad av att läsa, men mest skriver jag för att själv minnas vad som händer i livet, man glömmer ju så fort...