lördag 15 oktober 2011

Napp, prat, barnkalas och hopp.

Det första riktiga nappbakslaget kom i onsdags kväll. Det hela började med att Axel satt framför datorn och spelade Bolibompa-spelet. Klockan blev sju och dags för sängen. Axel stängde av datorn, men ångrade sig direkt och blev ledsen för att han egentligen ville spela mer. Sedan ville han inte äta någon kvällsyoghurt, inte ta på pyjamas, inte borsta tänderna, inte läsa saga och så klart inte sova. Så han grät lite och ropade efter nappen, sedan somnade han utan napp. Någon timme senare vaknade han och var ledsen, ropade efter nappen, men somnade tillslut om bredvid mig. Ytterligare någon timme senare vaknade han igen och var jätteledsen. Då ville han så klart ha nappen och vägrade somna om bredvid mig, pappa dög inte heller. Det var inte bra i Axels säng, inte i mammas och pappas säng och inte i soffan. När jag och Jesper gick och lade oss vid 11-tiden kunde han somna bredvid pappa. Utan napp. Efter det har det gått bra att somna tre nätter utan gråt och skrik efter nappen.

Ikväll skulle jag läsa för honom. Han tog fram Alfons Åbergs ABC-bok och så sa han: "Jag läser den här boken, du får läsa en annan bok mamma" så bläddrade han igenom boken och sedan sa han "Nu är det dags att sova".

Häromdagen frågade jag Axel:
"Var har du varit idag?" (Jag trodde han skulle svara dagis)
"Jag har varit i England." (Mormor är i England just nu)
"Jaha, hur kom du till England?"
"Jag åkte den röda bilen."
"Vilken då röd bil?" (Vi har ju ingen röd bil tänkte jag)
"Jag åkte ambulansen. Guzmend åkte polisbilen"
Idag berättade jag för Anton att Axel sa att han varit i England och då berättade Axel lite mer:
"Lova var med. Vi åkte ambulansen. Vi badade i England"

Idag var Axel på barnkalas. Miriam från dagis fyllde 3 år och hade kalas för några kompisar. Det var roligt men Axel var mycket skeptisk till fiskdamm, som han aldrig gjort förut. "Jag vill inte ha fiskdamm" sa han. Men när han såg de andra barnen fiska upp godispåsar ändrade han sig direkt. På vägen hem från kalaset frågade jag om han vill ha barnkalas när han fyller år, och svaret blev självklart JA!

Axel och Lova får hoppa i mammas och pappas säng, så snälla är vi. Det är jätteroligt tycker både Axel och Lova, även om Lova inte hoppar än. Igår efter badet gick vi upp till sängarna och läste lite bok i lugn och ro, men det spårade ganska snabbt ur och blev hopp och bus istället.

 De läser lite olika.
Lugnet före hoppen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar