Så äntligen gick det! Vi hade bestämt redan några dagar i förväg att vi skulle bada i Vara med familjen Wärja. Axel pratade på morgonen om att han aldrig skulle klara av att simma så långt. 200 m kändes helt oöverkomligt. Vi försökte peppa men det funkade inte. Han hade bestämt sig att det inte skulle gå. Trodde vi. 
Stolt som en tupp!
Direkt när vi kom till badhuset simmade han en längd med Jesper. Sen var det lek och bad. Sedan kom mormor och tittade lite och då ville Axel visa att han kunde simma. Mormor blev utkörd för hon inte var ombytt, men Axel fortsatte simma ändå och Jesper sa "ska du inte fortsätta?", och det gjorde han. Sen hade han fixat det! De gick direkt och köpte märket och sedan kom han in till lilla bassängen där jag och tjejerna lekte och visade märket. Jag trodde inte mina ögon! Vilken kille!
